Till umu.se

Denna person finns inte i denna enhet/organisation.

Om mig

Jag arbetar som professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för estetiska ämnen, Humanistiska fakulteten, Umeå universitet. Inom ramen för min anställning är jag bland annat föreståndare för Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU) och redaktör för tidskriften Education Inquiry.

Min forskning var inledningsvis rent litteraturvetenskapligt inriktad och handlade om den västerbottniske författaren Thorsten Jonsson (1910-1950). I fokus för både licentiat- och doktorsavhandlingen står det poetiska universum som utvecklades i författarskapet, inte minst mot bakgrund av de amerikanska influenser som är märkbara i Thorsten Jonssons författarskap, liksom hans nydanande novellistik. Ur detta avhandlingsarbete emanerar ett antal artiklar, som publicerades under arbetets gång.

Med tio års erfarenheter som grundskollärare och gymnasielärare mellan åren 1978 och 1992 och två år som vikarierande universitetslektor vid litteraturvetenskapliga institutionen, Umeå universitet under åren 1992-1994, tog jag 1994 anställning vid Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, som då i allt väsentligt var en lärarutbildningsinstitution just i början av en förändringsprocess. Sedan 2003 arbetar jag vid Institutionen för estetiska ämnen. Min forskning har efter disputationen och mot bakgrund av min verksamhet inom lärarutbildningen kommit att beröra olika områden, alla på olika sätt nära knutna till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

Forskningsinriktning

Mitt första forskningsområde rör frågor som har med upplevelsesidan av svensk skolpolitik under 1900-talet att göra. Särskilt har jag intresserat mig för om och hur romangenren som historisk källa kan bidra med kunskap om skolan och skolans utveckling. Arbetet resulterade i en första artikel inom området, ”’Du som ammar blomman af vårt land’. Om skolan i litteraturen och den svenska skolromanen”. Artikeln är tentativ, men utmynnar i slutsatsen att romanen utgör en viktig och förbisedd källa för att förstå historiska förändringsprocesser, inte minst inom skolan. Inom projektet har jag under arbetets gång publicerat två artiklar för en svensk publik och en artikel för en internationell publik, ”Understanding the Eduational Landscape through the School Novel. Projektet redovisades i sin helhet genom monografin Pedagogiskt arbete i romanens prisma. Upplevelser av den svenska folkskolan under ett omvälvande sekel (2002). Tillsammans med några mindre arbeten utgjorde denna monografi grunden för att jag antogs som docent i Pedagogiskt arbete i oktober år 2003. Artikeln, ”På spaning efter den tid som flytt. Mytologier om skolan”, som publicerades 2005, utgör så här långt åtminstone, en sorts slutpunkt för projektet.

Vid sidan av detta intresse har min forskning som ett andra område inriktats mot svenskundervisningen i gymnasieskolan. I artikeln ”Postlitterär läskultur bland ungdomar – teori eller verklighet?” påvisar jag hur elever också utvecklar en medvetenhet om hur de kulturella och litterära hierarkierna ser ut. Därefter har min forskning inom detta andra område inriktats mot i huvudsak två frågeställningar, vilka delvis berör varandra: den ena gäller gymnasisters lyrikproduktion och har redovisats i två artiklar, både för en svensk och en internationell publik, liksom en omfattande monografi, Drömmen om den rena kommunikationen. Lyrikskrivning som pedagogiskt arbete i gymnasieskolan (2004).

Den andra tas upp i ett projekt som har bedrivits med stöd av medel från Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet, och i samarbete med universitetslektor Johan Elmfeldt vid Malmö högskola under rubriken Genrer i rörelse. Hela projektet rapporteras i boken Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap (2007) och handlar om nya mediers betydelse för förmågan att kommunicera mening, med särskilt fokus på läs- och skrivundervisningen i svensk gymnasieskola.

Erfarenheterna från detta projekt har inriktat mitt intresse mot mediepedagogiska frågeställningar. Tillsammans med sju andra forskare har jag erhållit forskningsmedel från Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet under åren 2010-2012 för projektet ”Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen. Bild, musik och svenska under påverkan.”, som an tar sin utgångspunkt i det faktum att undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att skolämnen skiljer sig åt när det gäller hur inbäddade de är i den nya medieteknologin. I projektet står de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen och på så sätt representerar olika kompetenser eller literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle, som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga samman dessa i olika multimodala konfigurationer eller sammanställningar.
Projektet avser att utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv studera hur ny teknik och nya medier påverkar vad ett ämne kommer att innehålla (begrepp, fakta, principer, färdigheter, förmågor osv.) och hur detta innehåll organiseras i en undervisningspraktik. Detta får konsekvenser för hur ämnet uppfattas och beskrivs i olika sammanhang (ämnets paradigm). Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen. Det empiriska materialet hämtas från nio olika högstadieskolor i Sverige, som under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder till medier. http://www.estet.umu.se/forskning/forskningsprojekt

Min forskning har också berört ett tredje område: lärarutbildningen. I olika artiklar och recensioner har jag diskuterat och analyserat utvecklingen inom området vid Umeå universitet, men också nationellt och internationellt.

Uppbyggnad av forskningsmiljöer

Till mina erfarenheter hör att jag i olika sammanhang och på olika sätt medverkat i uppbyggandet av forskningsmiljöer, både vid lärarutbildningen, Umeå universitet och nationellt.

När jag 1994 tillträdde min anställning vid institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen var denna institution i likhet med övriga lärarutbildningsinstitutioner forskningssvag. Som prefekt såg jag det som viktigt att försöka medverka till att utveckla forskning och forskarutbildning med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Dessa möjligheter fick en annan innebörd i och med tillskapandet av Fakultetsnämnden för lärarutbildning den första april 2000 och inrättandet av en professur, som förlades till den institution jag ledde. Det uppbyggnadsarbete inom lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet som jag därmed kom att medverka i fortsatte genom att jag från och med 2001 blev föreståndare för en av de två nationella forskarskolor som förlades till Umeå universitet, den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPA). Jag har under forskarskolans ledningsgrupp huvudansvaret för att administrera forskarskolans verksamhet, som nu omfattar 23 doktorander vid åtta olika lärosäten och cirka 40 handledare.

Internationella kontakter

Arbetet vid Lärarutbildningen vid Umeå universitet har, liksom arbetet inom NaPA, haft en klart internationell inriktning. Själv har jag tillsammans med Gun-Marie Frånberg och professor Daniel Kallós dessutom planerat och arrangerat en europeisk konferens om forskning, forskarutbildning och lärarutbildning i samarbete med European Network of Teacher Education Policy (ENTEP) som ägde rum under det svenska EU-ordförandeskapet. Tillsammans med Gun-Marie Frånberg och professor Daniel Kallós redigerade jag också konferensrapporten samt författade tillsammans med dessa ett ”keynote paper”.
ENTEP

Mina internationella kontakter inom det litteraturdidaktiska fältet har hela tiden utvecklats. Jag har haft regelbundna kontakter med litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt, USA, som jag tillsammans med Gun Malmgren fick möjlighet att intervjua år 2001. Hösten 2002 arrangerade jag en nordisk litteraturdidaktisk konferens i Umeå, där Rosenblatts teorier särskilt uppmärksammades, med professor Robert Probst som huvudtalare och en särskilt riktad hälsning från Louise M Rosenblatt. Konferensen finns dokumenterad som ett temanummer i Tidskrift för lärarutbildning och forskning nummer 3-4/2002. När Rosenblatt dog i februari 2005 ombads jag av tidskriften Voices from the Middle, Journal of the National Council of Teacher of English, NCTE, att tillsammans med Gun Malmgren skriva en text om Rosenblatts betydelse från ett svenskt och skandinaviskt perspektiv. Intervjun med Rosenblatt publicerades i sin helhet under 2005.

Jag ingår också i redaktionen för tidskriften L1- Educational Studies in Language and Literature, som är inriktad mot modersmålets didaktik. I arbetet med den tidskriften har jag tillsammans med associate professor Helen Nixon, University of South Australia, utgett ett temanummer i L1- Educational Studies in Language and Literature med temat: Teaching Writing in a Changing Semiotic Landscape, i vilket jag även medverkar med en egen artikel: ”The Teaching of Writing in the Upper Secondary School in the Age of the Internet and Mass Media Culture”.
http://l1.publication-archive.com/public?fn=lookup&repository=1&string=vol%207%2c%20issue%204

Förteckning över publicerade skrifter

Vetenskaplig produktion - monografier

Erixon, Per-Olof (1992).”Västerbottnisk hårdkokthet”. Thorsten Jonssons författarskap fram till och med novelldebuten, opublicerad licentiatavhandling, Litteraturvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, oktober 1992, 205 s

Erixon, Per-Olof (1994). Ett spann över svarta ingentinget. Linjer i Thorsten Jonssons författarskap, Carlssons, Stockholm (diss), 275 s.

Erixon, Per-Olof (2002). Pedagogiskt arbete i romanens prisma. Upplevelser av den svenska folkskolan under ett omvälvande sekel. Didactica Umensis. Rapporter från Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå, 252 s.
Pedagogiskt arbete i romanens prisma

Erixon, Per-Olof (2004). Drömmen om den rena kommunikationen. Diktskrivning som pedagogiskt arbete i gymnasieskolan. Lund: Studentlitteratur, 337 s.

Elmfeldt, Johan & Per-Olof Erixon (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Stockholm/Stehag: Symposion, 296 s. .

Vetenskaplig produktion - artiklar

Erixon, Per-Olof (1983). ”Den ’hårdkokte Thorsten Jonsson”, Thule nr 3-4, s 44-52.

Erixon, Per-Olof (1986). ”Thorsten Jonsson – Västerbottens Hemingway”, Västerbotten nr 3, s 205-213.

Erixon, Per-Olof (1986). ”Hårdkokt på Västerbottniska”, Folket i Bild, nr 15.

Erixon, Per-Olof (1988). ”Livstro och trygghet – om Thorsten Jonsson och religionen”, Provins nr 4, s 27-29.

Erixon, Per-Olof (1997). ”Du som ammar blomman af vårt land’. Om skolan i litteraturen och den svenska skolromanen”, i Lärarutbildning och forskning i Umeå, 1997:1, s 5-20

Erixon, Per-Olof (1998). ”En prefekt är en man eller kvinna som behöver andra”, i Om ledning. Prefekter reflekterar, Lunds universitet, s 17-24
http://www.umu.se/planering/kvalitet/Dokument/CALLE%20H%20-00.pdf

Erixon, Per-Olof (1999). ”Postlitterär läskultur bland ungdomar – teori eller verklighet?”, i Lärarutbildning och forskning i Umeå, nr 3, s 7-30

Erixon, Per-Olof (2000)”Pedagogiskt arbete i romanens prisma”, Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 4, s 27-48.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2000

Erixon, Per-Olof (2001). ”John Chronschough – ljusets representant”, Didaktisk tidskrift nr 1, s 73-96.

Erixon, Per-Olof, Gun-Marie Frånberg & Daniel Kallós (2001). “Postgraduate Studies and Research in Teacher Education within European Union” (s 47-60). Erixon, Per-Olof, Gun-Marie Frånberg & Daniel Kallós (Eds.). The Role of Graduate and Postgraduate Studies and Research in Teacher Education Reform Policies in the European Union, ENTEP, European Network on Teacher Education Policies 2001, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning.
ENTEP

Erixon, Per-Olof (2002). ”Nu var det 2002- ett ämnes tillblivelse sett ur ett prefektperspektiv”, i Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 1-2, s 103-129.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2002

Erixon, Per-Olof (2002). ”Understanding the Educational Landscape through the School Novel”, i L1-Educational Studies in Language and Literature. , p 25-36.
http://www.springerlink.com/content/ejtttqmuj840en3y/

Erixon, Per-Olof (2002). “Drömmen om den rena kommunikationen – om diktskrivning i gymnasieskolanTidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 4 2002/nr1 2003, s 89-105.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4-02/1-03 

Erixon, Per-Olof (2004). “Skolan i Internetgalaxen”, Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 1-2, s 85-96.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004

Erixon, Per-Olof (2004). ”Klockan klämtar i Internetgalaxen - något om tillståndet i gymnasieskolans skrivundervisning”, Didaktisk tidskrift, 13: 171-193, 23 s

Erixon, Per-Olof (2004). “På spaning efter den tid som flytt. Mytologier om skolan”, Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 3-4, s 49-70.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 3-4/2004

Elmfeldt, Johan & Per-Olof Erixon (2004). ”Genrer i rörelse – estetiska textpraktiker i gymnasieskolan”, tillsammans med Johan Elmfeldt, i Staffan Thorson (red). Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Göteborg: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, s 37-46.

Erixon, Per-Olof & Daniel Kallós (2005). ”Den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPA)”. Per-Olof Erixon (red). Forskningsarbete pågår. Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt arbete (NaPA). Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, s 6-10.
Forskningsarbete pågår

Erixon, Per-Olof (2005).”The Garden of Thought” –about writing poems in upper secondary school”. Gert Rijlaarsdam et al (eds) Effective Learning and Teaching of Writing. A Handbook of Writing in Education, 2nd Edition, New York: Kluwer Academic Publishers, s. 131-140.
Effective Learning and Teaching of Writing. A Handbook of Writing in Education

Elmfeldt, Johan & Per-Olof Erixon (2005). ”Genrer och intermedialitet i litteratur- och skrivundervisning – teoretiska utgångspunkter och empiriska iakttagelser”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 1-2, s 51-78.Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2005

Erixon, Per-Olof & Gun Malmgren (2005). “M Rosenblatt: A Swedish and Scandinavian Perspective. Voices from the Middle, Journal of the National Council of Teacher of English, NCTE 2005.

Erixon, Per-Olof & Gun Malmgren (2005). “Literature as Exploration. Interview with Louise M Rosenblatt (1904-2005), Princton, NJ, USA, April 25, 2001”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, s 51-75, nr 4
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005

Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof (2006). ”Genrer i rörelse”. Resultatdialog 2006. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 15:2006.

Erixon, Per-Olof (2006). ”Visualized Writing”. Paper presented at AARE-conference in Adelaide, Australia 27-30 November 2006.
http://www.aare.edu.au/06pap/eri06821.pdf

Erixon, Per-Olof (2007). ”Från språk och litteratur till multimodalitet och design i det pedagogiska arbetet”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, s 47 – 56, nr 1.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1/2007

Erixon, Per-Olof (2007). ”From Written Text to Design. Poetry for the media society”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 2
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 2/2007

Erixon Arreman, I & Erixon, P-O. (2007). Izobrazevanje uciteljev in raziskovanje: sodobne svedske perspektive v mednarodnem kontekstu [Teacher Education and Research: recent Swedish perspectives in an international context]. In (Eds) Tatjana Devjak, Pavel Zgaga. Prispevki k posodobitvi pedagoskih studisjskih programov II, pp. 91-115. Ljubliana: Faculty of Education, Ljubljana, Slovenia.

Erixon, Per-Olof & Helen Nixon (2007).”Editorial. Teaching writing in a Chaning Semiotic Landscape”. L1- Educational Studies in Language and Literature, 7(4), p 1-6. International Association for the Improvement of Mother Tongue Education.
http://l1.publication-archive.com/public?fn=lookup&repository=1&string=vol%207%2c%20issue%204

Erixon, Per-Olof (2007).”The Teaching of Writing in the Upper Secondary School in the Age of the Internet and Mass Media Culture”. L1 – Educational Studies in Language and Literature, 2007, 7(4), p 1-6. International Association for the Improvement of Mother Tongue Education.
http://l1.publication-archive.com/public?fn=lookup&repository=1&string=vol%207%2c%20issue%204

Elmfeldt, Johan & Per-Olof Erixon.(2007). ”John skriver och regisserar: skriftspråk i den samtida medieekologin”. Anders Sigrell (red). Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv. Umeå 16-17 november 2006. Umeå.
Elmfeldt, Johan & Per-Olof Erixon (2007). ”’Våga säga nej till Lunarstorm!. Om skrivförmåga och medieteknologiska förändringar”. Svensklärarföreningens årsskrift 2007. Svensklärarserien 230 (s 35-48). Stockholm: Natur och kultur.

Lindmark, Daniel & Per-Olof Erixon (2008). ”Introduction: The Many faces of literacy”. Paedagogica Historica. International Journal of the History of Education, Volume 44, Number 1 & 2, February-April, pp1-5. Routledge.
http://www.tandf.co.uk/journals/titles/00309230.asp

Erixon Arreman, Inger & Per-Olof Erixon (2008). ”Developing Research Structures and Research Capacity: the Swedish National Post-Graduate School in Educational Work (NaPA)”. European Educational Research Journal, Volume 7, Number 4, pp. 548-556.
http://www.wwwords.co.uk/eerj/content/pdfs/7/issue7_4.asp

Erixon, Per-Olof (2010) School subjects paradigms and teaching practice in lower secondary Swedish schools influenced by ICT and media. Computers & Education, Volume 54, pp 1212-1221

Redaktionella texter/redaktionellt arbete

Redaktör för Tidskrift för lärarutbildning och forskning 2000-2004. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet
Tidskrift för lärarutbildning och forskning

Erixon, Per-Olof, Gun-Marie Frånberg & Daniel Kallós (2001). The Role of Graduate and Postgraduate Studies and Research in Teacher Education Reform Policies in the European Union, ENTEP, European Network on Teacher Education Policies. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet.
ENTEP 

Erixon, Per-Olof (red) (2005). Forskningsarbete pågår. Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt arbete (NaPA). Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet(354 s).
Forskningsarbete pågår

Erixon, Per-Olof & Kajsa Borg (special issue editors) (2006). ”Sloyd – Tradition in transition” (2006). Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 2 – 3.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 2-3/2006

Erixon, Per-Olof & Helen Nixon (special issue editors) (2007). “Teaching writing in the age of new media cultures”. L1 – Educational Studies in Language and Literature.
http://l1.publication-archive.com/public?fn=lookup&repository=1&string=vol%207%2c%20issue%204

Erixon, Per-Olof & Hans Örtegren (special issue editors) (2007). ”Creative processes in education – from a conference in Namibia August 2006”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, nr 2
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 2/2007

Special issue editor tillsammans med professor Daniel Lindmark och redaktör Frank Simon för konferensrapporten efter ISCHE 28, ”Technologies of the word: Literacies in the history of education”, Paedagogica Historica (nr 1-2/2008).

Redaktör Education Inquiry 2009
http://www.use.umu.se/forskning/publikationer/educationinquiry/

CV

Examina/kurser

Mellanstadielärarexamen (1977)
Filosofie kandidatexamen (1979)
Ämneslärarexamen (1981)
Kompletterande utbildning vid filosofisk fakultet (1982)
Filosofie licentiatexamen [litteraturvetenskap] (1994)
Filosofie doktorsexamen [litteraturvetenskap] (1995)
Docent [pedagogiskt arbete] (2003)
Professor [pedagogiskt arbete] (2005)

Anställningar, uppdrag etc.

• Lärare inom skolväsendet (1978-1996)
• Vik universitetslektor [litteraturvetenskap] (Umeå universitet, 1992-1994)
• Universitetsadjunkt [lärarutbildningen] (Umeå universitet, 1994-1995)
• Universitetslektor, pedagogiskt arbete Umeå universitet, 1995- 2005
• Professor, pedagogiskt arbete (Umeå universitet, 2005 – fortfarande
• Prefekt, lärarutbildningen (1995- 2000)
• Forskningssekreterare, Pedagogiskt arbete (Umeå universitet 2000-2001)
• Forskningslektorat, Institutionen för estetiska ämnen (Umeå universitet, 20003-2006)
• Redaktör, Tidskrift för lärarutbildning och Forskning, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet (2000-2004)
• Redaktionsmedlem, L1 – Educational studies in language and literature, 2001 – fortfarande
• Föreståndare för den Nationella Forskarskolan Pedagogiskt Arbete [NaPA] (2001 – fortfarande)
• Styrelseledamot Idrottshögskolan, Umeå universitet (2002-2004)
• Styrelseledamot Utbildningsvetenskapliga Kommittén, Vetenskapsrådet (2004-2009)
• Styrelseledamot Genusforskarskolan (2004-2007)
• Styrelseledamot Umeå Centrum för Genusstudier [UCGS] (2008 – fortfarande)
• Biträdande prefekt, Institutionen för estetiska ämnen (2009 – fortfarande)
• Föreståndare Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU), Umeå universitet (2009 – fortfarande)
• Redaktör Education Inquiry (2009 – fortfarande)

Publikationer

Författare

Titel

År sorteringsordning

Fulltext

Erixon, Per-Olof

Svenskämnets sociodigitala klassrum

2014

-

Erixon, Per-Olof

Skolan, medierna och medieekologin

2014

-

Erixon, Per-Olof

Skolämnen i digital förändring.: En medieekologisk undersökning

2014

-

Erixon, Per-Olof

On the remediation, relativisation and reflexivity of mother tongue education
Education Inquiry, 5(2): 171-194

2014

Hämta

Erixon, Per-Olof

School subjects in the screen culture
Education Inquiry, 5(2): 167-170

2014

Hämta

Erixon, Per-Olof

Identiteter och världsbild: "hårdkokt" skriftbruk i Thorsten Jonssons noveller

2013

-

Erixon, Per-Olof

"Detektiven" Thorsten Jonsson

2013

-

Erixon, Per-Olof
Elmfeldt, Johan
Alexandersson, Mikael; et al.

Ny teknik påverkar förutsättningar för lärande i bild, musik och svenska. Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen: bild, musik och svenska under påverkan.
Resultatdialog 2013: 72-81

2013

-

Erixon, Per-Olof
Marner, Anders
Scheid, Manfred; et al.

School Subject Paradigms and Teaching Practice in the Screen Culture: Art, Music and Mother tongue (Swedish) Under Pressure
European Educational Research Journal (online), 11(2): 255-273

2012

Hämta

Erixon, Per-Olof

Svenskdidaktikens håg för ungdoms- och mediekulturer

2012

Hämta


Sidansvarig: Carina Rönnqvist
2010-04-27

Utskriftsversion